Smarter Worklife
Att vara nyfiken är inget negativt. Tvärtom. Faktum är att vi redan som foster är nyfikna på oss själva och vår omvärld och som små barn ställer vi uppåt 300 frågor på en dag. - Vår biologiska nyhetspreferens, att vår hjärna är inställd på att dras till det nya, är grunden för vår utveckling, säger Mikael Heimann, professor emeritus i utvecklingspsykologi vid Linköpings universitet.
Kanske har du aldrig närmare funderat över vad nyfikenhet står för? Många ser det som en egenskap eller förmåga, men inom vetenskapen klassas nyfikenhet faktiskt också som en av våra nio grundkänslor.
Enligt Mikael Heimann är nyfikenhet vår egen inre motivation att utforska och söka ny kunskap, och utgör grunden för all utveckling och innovation. Såväl djur som människor föds nyfikna och vi söker information för att kunna förhålla oss till vår omgivning. Till vår hjälp har
vi våra sinnen. Vår nyfikenhet kan väckas av något vi hör, ser, känner, smakar eller doftar.
"Kuriositet eller nyfikenhet är en underliggande psykologisk och biologisk förmåga, en grundläggande motivationsfaktor. Utan nyfikenhet skulle vi inte vara där vi är idag, vår nyfikenhet är vår drivkraft att upptäcka och förbättra, säger Mikael Heimann.
Historiskt sett står vår nyfikenhet i direkt koppling till inlärning och överlevnad. För den forntida människan handade nyfikenhet och upptäckarlust om att hitta ny föda och nya boplatser för att överleva. Om våra förfäder inte varit nyfikna skulle vi varken uppfunnit elektricitet, flygplan, datorer eller AI. Nyfikenhet är med andra ord en av våra absolut viktigaste drivkrafter för utveckling.
"Nyfikenhet handlar inte om att hitta svaret, utan om lusten att finna svaren."
Okänd
Mikael Heimann säger att nyfikenhet är en nyckelfaktor i mänsklig utveckling även från fosterstadiet. Ultraljudsstudier visar att vi utforskar våra kroppar och omgivningar även i livmodern.
"Våra hjärnor är anslutna till att ta del av och attraheras av nyheter. Det kallas preferens för biologisk nyhet, och det utgör grunden för vår nyfikenhet."
I studier där en bebis visas två identiska bilder, och sedan en av bilderna byts ut, dras bebisen automatiskt till den nya bilden.
"Vi vill undersöka vad som är annorlunda, och det leder oss vidare och utvecklar vår intelligens", säger Heimann.
Små barn utforskar outtröttligt sig själva och sin omgivning—
de vrider sig och vänder sig och tittar och rör och smakar på saker. De reser sig om och om igen, även om de faller hundra gånger.
"Hela småbarns liv handlar om nyfikenhet", säger Heimann.
Men sättet du växte upp påverkar hur din nyfikenhet utvecklas. Din motivation beror på stimulansen du får, de erfarenheter du har, hur din familj och skolan arbetar med dig, hur du uppmuntras att prova nya saker och hur dina misstag behandlas. Utvecklingspsykologi studerar alla faktorer som påverkar barns lärande.
"Det viktigaste är varma, nära, stödjande relationer som låter barnet utveckla sin egen personlighet i samspel med andra och sin omgivning, och att utforska världen på ett säkert sätt. Att vara nyfiken på varandra är också en nyckelingrediens i mellanmänskliga relationer. För små barn är en säker relation med sina föräldrar avgörande; osäkra barn upplever oro och ångest, vilket kväver deras nyfikenhet, säger Heimann.
En treåring ställer i snitt 300 frågor varje dag. Men när vi blir äldre bleknar den nyfikenheten.
"Det bleknar eftersom vi är socialt förkrossade, rent ut sagt," säger Heimann.
"Vi i de nordiska länderna har fortfarande lite av "jantelagen", som gör oss självkritiska och rädda för att ställa frågor av rädsla för att vi ska verka dumma. Men det finns inga dumma frågor – inom forskningen måste vi våga fortsätta ställa nya frågor hela tiden för att komma vidare. Skam är nyfikenhetens värsta fiende.”
I skolan och på arbetsplatsen säger andra ofta till oss vad vi borde vara intresserade av, i en slags yttre påtvingad nyfikenhet.
”Ibland sammanfaller det med våra egna intressen, men inte alltid. Om vi bara studerade saker som motiverar oss, så kanske vi bara skulle lära oss hälften av våra ämnen i skolan, påpekar Heimann.
Men påtvingad nyfikenhet driver också utvecklingen. Som ett exempel nämner Heimann hur klimatkrisen tvingar oss att tänka i nya banor. Flygindustrin tittar till exempel på hur vi kan minska flygets miljöpåverkan. Nya tider innebär nya utmaningar som väcker nya frågor. Och aldrig tidigare i historien har det funnits så stora möjligheter att få svar på våra frågor, med teknologier som internet och Google till hands.
"Utan nyfikenhet skulle vi stanna upp", avslutar Heimann.